fredag 30 november 2012

Sammanfattning av processen såhär långt

Det var ett tag sen jag bloggade sist och som vanligt när det börjar klarna och bli mer konkret faller bloggandet bort och jag bara gör... Tänkte sammanfatta min process för mig själv.

I mitt första avstamp i processen var jag osäker på hur min idé skulle komma att gestaltas, då jag började undersöka min frågeställning om text och bild och hur de samspelar i bild och konst. I min frågeställning riktar jag in mig på presentation av verk och det var även där min gestaltningsprocess började. Under den gestaltande undersökningen stannade processen av och jag började röra mig runt en bredare sfär där jag även tittat på text inom ett verk och hur text (och delvis verbalt språk) samverkar med ett visuellt uttryck.

Gunilla Hansson
©

Det var en lång fas av samlande och undersökning, där jag prövade olika sätt att presentera mina egna arbeten men även tittade på hur olika konstnärer, gallerier och museum presenterar verk. Jag fortsatte med att titta mer på konstnärer som jobbat med text inom sina verk och fundera över hur text och bild samverkar. Ibland är det svårt att skilja på presentation/beskrivning av ett verk och text som en del av verket. Var går gränsen? Är titeln en del av verket? Text som visuell upplevelse, att befinna sig i gränslandet... Vad händer om vi inte kan avläsa ett verk visuellt? Vad händer om vi inte kan avläsa text inom eller bredvid ett verk? Om texten är för svårtillgänglig och lång, är på ett främmande språk eller annat som gör att vi inte får tillgång till det som konstnären kommunicerar genom verket. Å andra sidan avkodar man inte ett visuellt budskap så lätt heller! Det kan olika lättillgängligt och man kanske inte förstår symboler och referenser i verket. Därtill kommer dessutom den personliga tolkningen...

Sherin Neshat
©

Jag tittade igenom gamla arbeten jag gjort och hur jag använt text där. Jag beskriver inte mina egna tankar om dessa verk och vad de handlar om i bloggen, utan ville att de skulle "stå för sig själva". Under dagens handledningsmöte kom textverken på tal och någon undrade hur jag valt ut texten i "svart på vitt". Helt plötsligt märker jag att jag ändå berättar om vad de representerar för mig och tankarna bakom verken...

När jag startade gestaltningsprocessen var jag inställd på att jobba med film och gärna animering för att jag ville lära mig teknik och programvara för att kunna arbeta med det på olika sätt i skolan i framtiden. Under processens gång har jag släppt idén att använda just det mediet, då jag tyckte att processen gick åt ett annat håll. Efter att ha samlat mina referenser och skissat och antecknat hade jag tankar och idéer samlade. Några lösa idéer var att bygga upp en bild av text, jobba med tomma pratbubblor eller utgå från en skrivmaskin i en animation.

©
©
Jag fortsatte att fundera vidare kring de teman jag hade i mitt skissblock och tänkte mer i banor med film och animering igen. Jag har funderat kring hur text och bild samverkar, men även hur de motverkar varandra och hur jag upplever att text ofta får större tyngd än bild och "skriver över" bilden. Jag började fundera kring hur jag skulle kunna gestalta en slags brottningskamp mellan text och visuellt språk.

Står jag på "bildens sida" som min handledare frågade under ett möte? Kanske. Jag jobbar ju med det visuella språket och upplever att man ofta behöver försvara dess existens och utrymme, inte minst i skolan! Däremot är jag inte så säker över hur utgången blir. Vem vinner kampen? Text eller bild? När stödjer de varandra och när motverkar de varandra? Det är nog detta jag vill fundera över medan jag jobbar med min film och ser hur text och bild påverkar varandra. Sedan vill jag undersöka det på ett annat sätt då jag börjar skriva.


De senaste två veckorna har varit intensiva och frustrerande då jag testat olika medier och program för att visualisera min idé i en animering. Jag vill alltså gestalta en "brottningskamp" mellan text och bild på något sätt och började fundera över skriven text som skrivs som förändras till något annat. Text som förstörs eller text som formar en bild. I mina "testteckningar" där jag klippte ut prat- och tankebubblor ur en textmassa tänkte jag att texten var med och formade bilden. Kunde jag arbeta så? Bilden tar över genom att äta upp texten och bilda former i tomrummet.

Jag fick en idé om en tecknad figur som "brottas" med en textmassa. Texten skriver sig själv men helt plötsligt kommer en figur in i texten och rör om. Texten attackerar figuren på olika sätt och figuren attackerar texten.

Jag och en kursare byggde upp en studio med stativ och belysning där vi kunde jobba med animering och jag tänkte mig animeringen i någon slags cutout-teknik. Samtidigt som jag försökte utveckla min idé funderade jag på vilket program jag skulle jobba i och försökte skaffa och testa olika varianter; monkeyjam, imovie, final cut pro, istopmotion och photoshop. Jag började fundera på hur figuren skulle se ut och tecknade lite, samtidigt som jag fick en idé om att animeringen skulle starta med en skrivmaskin som skriver själv.
Jag funderade på vad texten skulle handla om. Skulle den handla om konst och text i konst, kursmålen i skolämnet bild, skulle den vara en beskrivning av en visuell bild eller rent av det som representerade det visuella i filmen? Tillslut valde jag att skriva om själva texten i ett metaperspektiv. Skrift om skriften.

Alla dessa filmprogram..! Jag funderade på hur jag skulle jobba. Fick låna tryckbokstäver och funderade på att skriva direkt på skrivmaskinen eller datorn. Hur skulle jag visualisera idén där skriften kommer upp av sig själv, en bokstav i taget för att sedan flytta på sig? Allt verkade bli krångligt och ta alldeles för lång tid. Att trycka om varje "frame" för sig för hand funkar inte tidsmässigt och om jag istället klippte ut dem och flyttade runt bokstäverna såg det inte längre ut som en skrivmaskinstext. Det bästa verkade vara att jobba direkt i datorn, vilket betydde all allt jobb med "studion" varit i onödan! På handledningsmöte ifrågasatte min handledare om det verkligen gick att genomföra min idé i animering inom tidsramen...men jag ville ändå inte släppa min idé, så jag testade att flytta runt text i olika program. Det svåra var att kunna få texten att komma fram en bokstav i taget och sedan flytta runt bokstäverna. Efter att ha testat de olika programmen och frågat it-avdelningen om råd, kom en vän på hur man kunde få det att fungera i final cut pro, med det tog ett antal timmar att få det att fungera rätt med tid och ihop med photoshop där jag måste bygga delen i animationen där man flyttar runt bokstäverna.

Istället för figuren som skulle representera det visuella fick jag tänka om efter senaste handledningen då jag fick kommentaren att en figur ofta representerar människan och alltså inte kommer att tolkas som jag vill. Istället har jag nu funderat över andra sätt att gestalta "bilden" eller det visuella. Jag kom fram till att det måste bli abstrakt för att inte representera något annat. Jag var inne på olika sätt innan jag bestämde mig för ett slags mönster som bildas av att bokstäverna flyttas runt. Idén fick jag från teckningar och en animation jag gjort tidigare.






Efter allt detta arbete har jag börjat att jobba med att skapa själva animationen. Det tar tid, men skoj är det! Nu ska jag fortsätta att jobba på animationen!

torsdag 22 november 2012

Svart på vitt

Jag har tidigare arbetat med text på olika sätt. Den här serien kallar jag för "svart på vitt".


Presentera med text och bild

Här är en aktion som jag gjorde för ett par år sedan och som jag sedan presenterade med dokumenterat fotografi och text.

Stoppa tiden
Träd och buskar börjar tappa sina blad och löven faller mot marken för att förmultna och försvinna
Jag binder fast dem, stoppar tiden i fallet
Det kommer en farbror gående. Han frågar om jag letar efter min katt i träden.
-Nej, jag syr fast bladen, säger jag.
-Då har du och göra, svarar han.
Det har jag.

Där hänger bladen, som frusna i nuet
De går förbi några kvinnor på promenad. De märker inte molnet av blad som svävar ovanför deras huvuden

Det kommer ett par gående. De frågar vad jag gör. Jag förklarar och mannen och jag börjar prata.
Efter ett tag går de vidare.
Jag lagar löven med nål och tråd och syr fast dem i grenen
Nästa gång jag kommer har någon mejat ner hela häcken med motorsåg
Det finns några uppstickande stammar kvar från busken
Bladen har blivit bruna och försökt att slita sig loss i vinden.
De hänger inte längre som frusna i ögonblicket, utan är ihoptrasslade med varandra och grenen

Fortfarande knutna vid grenen
De sitter fast

Förklara bilder? Förklarar bilder?

Joseph Beuys
"How to explain pictures to a dead hare"
©
"How to Explain Pictures to a Dead Hare" var en del av Joseph Beuys första soloutställning på Galerie Alfred Schmela i Tyskland 1965. Publiken fick beskåda detta "performance" på avstånd, då de bara såg in i galleriet genom en glasruta. Genom fönstret kunde man se Beuys sittandes på en stol, med honung och guldfärgade löv i ansiktet och med en järnskiva på skon. Han höll en uppstoppad död hare i famnen och gick sedan runt i galleriet och berättade om de olika verken för haren.
Jag tycker att det här verket är intressant att fundera över i samband med min frågeställning och process. Det fick mig att fundera...
Vad betydde det att Beuys valde att berätta om konstverken för en död hare? Hur förklarar man bilder? Vilket språk använder man? Hur förändrar det verken om man lägger till ett språk och inte bara låter det visuella språket tala? Vem är konstverken till för?

tisdag 20 november 2012

ord och

jag hör inte
vad sa du?

Detta var en lek med ord och bild som jag ägnat mig åt senaste dagarna. Kanske något som kan leda någonstans i processen..?

Text i konst

Sherin Neshat
©

©

©

Zhang Dali
©

©

Gunilla Rajala
©

Gunilla Hansson
©

©

Tomas Ferm och Ann-Charlotte Rugfelt Ferm
/
Förflyttning 262 ° 1026m

©

Magnus Bartäs
©


fredag 16 november 2012

aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa


Vad säger text? Kan jag .översätta. visuellt. språk. till. text. ...eller verbalt språk? Säger det .samma sak. k a n s k e k a n d e t a l d r i g b l i r i k t i g t s a m m a

Jag har under veckan som gått samlat på mig material och funderingar om text och hur det påverkar visuella uttryck på olika sätt. Jag har börjat skriva intervjufrågor till olika konstinstitutioner i Västra Götaland där jag ska undersöka deras förhållande till beskrivande text då de bygger en utställning och börjat ta kontakt med ett par möjliga informanter. Jag har även läst kursplaner för bild för grundskola och bildkurser på gymnasieskola, där jag speciellt tittat på vad kursplaner och betygsunderlag säger om text och verbalt språk och vad eleven förväntas prestera förutom det visuella språket i olika bildkurser.

Det är intressant hur man använder titlar på konstverk. Under gallerirundan i veckan tänkte jag mycket på titlar och hur verk och utställningar presenterades. På galleri Thomassen uppmärksammade jag två målningar av Andreas Korsár. Den ena målningen kallades "jagad" vilket kändes som en direkt översättning av det som kommunicerades visuellt, medan andra titlar lade till något utöver det visuella uttrycket.

Andreas Korsár "Huvud 1"
©

Andreas Korsár "Klorofyll"
©

Galleri Mors mössa presenterades Mårten Nilsson "THORNS" helt utan titlar eller beskrivande text. Då jag kommenterade detta för galleristen ville hon gärna berätta om utställningen och verken. På så sätt lade hon till en läsning av verken utifrån det verbala språket. En av kursarna tyckte att detta gjorde verken mer intressanta. Jag undrar vad konstnären tänkte då han utelämnade text och titlar och vad han tyckte om tillägget i form av verbalt intryck vi fick av galleristen. Om verket växer med en beskrivning, varför då inte använda sig av text i t ex titlar? Om konstnären vill behålla en "öppen läsning" av verken, vad hade han tyckt om att galleristen "förklarade" vad de handlade om?

Mårten Nilsson
©

Galleri 54 presenterades Tomas Gilljams videoinstallation "Inbjudan till försvar". Videoverket visar bilder med text som berättar en historia. Det är intressant hur texten samspelar med bilderna på videon. Jag läser verket som att texten ger en snävare inläsning av bilderna men att texten främst blir en översättning och tolkning av bilderna. Kanske överflödig? Jag läste av bilderna i den riktningen texten ledde även utan texten, men jag hade känt en större frihet utan texten. Å andra sidan kanske man inte hade hållt koncentrationen och intresse lika länge utan texten och d inte orkat läsa av det visuella budskapet...

Tomas Gilljam

©

På både Galleri 54 och Galleri Magnus Winström presenterades utställning och konstnär med ett a4blad text som fanns tillgänglig att läsa. Det fanns även verkförteckning på Ida-Lovisa Rudolfssons verk på galleri Magnus Winström. Här presenteras en del av de symboler konstnärerna arbetar med och vad de betyder samt inom vilka ämnen konstnärerna rör sig. Detta ger en ingång för att läsa de visuella uttrycken på.

Ida-Lovisa Rudolfsson
©






tisdag 13 november 2012

Utan titel

Då var vi igång! Vi har just avslutat ett stort gestaltningsarbete, så det är lite motigt att ladda om och börja på ett nytt gestaltningsarbete, men jag känner mig ändå peppad! Det första riktiga handledningsmötet var igår jag fick tillfälle att använda min handledningsgrupp som testgrupp. :)
Jag visade en av mina målningar och presenterade den utifrån tre olika versioner, där jag hade satt olika titlar och berättade om målningen på olika sätt.

Utan titel
Jag ville åt en känsla, en drömsk känsla och tycker att den kom fram så som jag ville ungefär.

Landskap med gröna blad
Jag har arbetat med olika slags tempo och rytm i denna målning, en tydlig penselföring med tjockt lager färg på vissa ställen medan andra är tunt och platt. Horisontella riktiningar och lodräta linjer. Kallt och varmt och hur färger och former samspelar i möte med varandra. Jag har arbetat lager på lager och bildat både platta ytor och djupverkan i bilden. Olika geometriska former möter mer diffusa former och ytor.

Men jag kunde inte riktigt nå dig
Detta verk handlar om att inte riktigt komma fram och nå en annan människa. Att vi lever i olika världar där vi inte har tillgång till varandras världar. Vi kan bara ana den andres verklighet som i ett dis eller skimmer i fjärran. Planket med växterna bildar en mur som inte är framkomlig. De rosa bergen i fjärran är det onåbara.

Gissa vilken version jag utgick från då jag skapade målningen!

Efter "testet" följde en lång intressant diskussion om vad texten lägger till eller förstärker, utvidgar eller minskar i förhållande till läsningen av ett verk. En fråga jag ställde var hur de skulle ha bedömt målningen beroende på om eleven presenterade den utifrån de olika versionerna. Hade det skiljt sig åt och varför i så fall?
En fråga att arbeta mer med är hur viktigt det är för en elev att kunna uttrycka sig verbalt och skriftligt på svenska under bildlektionen. Handlar inte bildämnet om det visuella språket? Hur stor del av betyget ska grundas på hur väl man kan formulera sig på svenska och hur tungt väger det om man kan bemästra det visuella språket, men inte översätta det till ett verbalt eller skriftligt språk? Kan man ha förstått t ex perspektivlära om man visar det i skapade bilder, men inte kan sätta ord på det?

Jag försöker samla in material och inspiration. Jag har besökt Röda Sten i helgen och tittat på Fåfänga försök med Nathalie Djurberg och Hans Berg som inspiration inför eventuellt animationsarbete.



Imorgon ska vi gå ett gäng på gallerirunda, så jag hoppas på mer input! Jag planerar även att jobba med intervjufrågor till någon form av utställningshall angående hur de presenterar verk med text och hur de resonerar kring samspelet mellan text och bild.

torsdag 8 november 2012

Frågeställning examensarbete

Undersöka presentation av konstverk och hur texter medverkar till intrycket av verket. Vad gör att vissa verk presenteras med en lång textmassa medan andra verk talar för sig själva? Hur påverkas min bedömning av ett verk beroende på om eleven kan verbalisera sitt verk?

Vem bestämmer, är det curatorn eller konstnären som bestämmer hur verket ska presenteras? Varför behöver man lägga till text? Kan inte konstverket tala tillräckligt tydligt och klart eller värderas text högre så att man inte tycker att det räcker med t ex det visuella uttrycket?

I första hand planerar jag att söka efter litteratur om hur man väljer att presentera konstverk, utifrån curatorrollen eller konstnärsrollen. Jag befarar dock att det är ett smalt fält att undersöka och kommer i så fall att ta utgångspunkt i en eller ett par utställningar på ett museé eller galleri i Göteborg där jag gör en fältstudie. Hur har de valt att presentera verken och varför?

Jag kommer även att utgå från kursplaner och betygskriterier och analysera mitt eget ställningstagande till elever beroende på hur eleven presenterar sitt verk verbalt eller skriftligt.

I gestaltningen kommer jag att undersöka dessa frågor parallellt med den skriftliga delen. Hur påverkas mitt verk av en skriftlig presentation och vad har text för roll i presentation av verk? Jag kommer att undersöka detta genom filmmediet och eventuellt jobba med animation.

söndag 4 november 2012

Till sist...



Vad Hur Varför
Vad och Varför: Jag har gjort en installation av två telefonlurar. I varje lur berättas en historia, som ett utdrag ur den personens tankar. De sammanlänkade lurarna ska stå som en symbol för att personerna är sammanlänkade och även i personernas tankar kan man upptäcka hur de påverkar varandra och går in och ut i varandras tillvaro utan att de egentligen är medvetna om det. Verket handlar om samhörighet och mänskliga relationer och påverkan mellan människor oavsett hur medvetna vi är om det. Jag vill visa på att ingen människa är en ö, utan att vi är sammankopplade även i ett samhälle som på många sätt är påverkade av ett individualistiskt perspektiv.

Hur: Jag har skrivit text, spelat in ljud och redigerat den i ljudprogrammet audacity. Jag har plockat isär två telefoner och byggt om dem så att jag kan leda ljud via en mp3 inuti telefonluren med hjälp av de inbyggda högtalarna.

Arbetsprocessen
Det började i Frölunda...eller egentligen började det i Paklenica i Kroatien. Undersökningen av ett område för att komma fram till temat jag skulle utgå från i min gestaltning. Ganska tidigt i processen intresserade jag mig för det som min gestaltning skulle komma att handla om.

Samhörighet och hur människor binds samman och påverkas av varandra.

Att hitta kärnan och sätta ord på det jag ville arbeta med var dock ett trevande sökande under en stor del av processen. Jag var inne på hur människor rör sig och disponerar sin tid, hur olika grupper och subkulturer skapas, vad som binder människor i dessa grupper samman samt vad i den mänskliga naturen som gör att vi är beroende av gemenskap och samhörighet. Att gå in i detta tema och intressera mig för många olika aspekter och perspektiv var min arbetsmetod. Jag läste litteratur, funderade och iakttog olika gruppsammansättningar och njöt av att få fördjupa mig i detta område. Frågan var bara vad jag skulle inrikta mig och fördjupa mig inom, när det fanns så mycket intressant att utforska! På handledningssamtal fick jag kommentaren att jag kanske fann ämnet för intressant! Fanns det något motstånd och någonting som triggade mig att gestalta? Samtidigt som jag tyckte detta var en intressant kommentar provocerade det mig att uppsamlingsfasen inte bara kunde få vara rolig och intressant. Det blev i alla fall ett viktigt avstamp för mig som gjorde att jag lämnade uppsamlingsfasen för att inrikta mig mer och börja testa olika idéer. Det fanns många aspekter inom området som var intressanta för mig t ex pedagogiskt, men nu behövde jag bestämma mig för vad jag ville säga och gestalta. Egentligen ville jag bara gestalta skönheten jag fann i relationer och samhörighet mellan människor. Räckte det? Samtidigt förändrades allt då jag funderade utifrån egna relationer istället för att utgå från grupper jag inte själv ingick i. Det är ju aldrig bara vackert. Missförstånd och känslan av att inte riktigt nå varandra blev en viktig komponent i arbetet framåt.
Jag började skissa på idéer och fundera samtidigt som jag letade efter andra konstnärliga uttryck inom området. Det fanns mycket, men fortfarande trevade jag efter vad jag egentligen ville säga. Det var inte svårt att gå in i idéstadiet på så sätt att jag märkte att jag hade många idéer och symboler att jobba med. Redan från början hade jag ett par klara idéer. Det svåra blev istället att välja spår, då jag hade flera olika ingångar och material som jag funderade på.
Lösningen blev att jag jobbade med tre olika ingångar parallellt i tre olika medier. Skulptur, dokumenterad social workshop och installation med ljud. Jag började testa mig fram och förändra och finslipa idéerna samtidigt som jag började bli lite stressad. Ett tag funderade jag på att göra alla tre gestaltningarna för att se vilken jag sedan ville presentera, men insåg snart att jag inte skulle hinna detta. Jag blev tvungen att bestämma mig och sätta ner foten.
Det blev installationen med ljud som jag valde att fokusera på då det lockade mig mest och tydligast berättade det jag ville säga.
Vad ville jag då säga?
Verket förändrades medan jag funderade över detta. Idén att koppla samman två telefonlurar med varandra har varit med hela vägen, trots att materialet på telefonerna har skiftat. Det blev ett skruvande och trixande, borrande och lödande innan telefonerna var sammanlänkade med kablar och högtalare på ett snyggt sätt. Ljudet från telefonlurarna har förändrats en hel del under processens gång. Jag ville först låta två stämmor i en duett flätas samman mellan de båda lurarna, som ett uttryck för samhörighet där de båda rösterna förstärkte varandra. Svårigheten var att välja musik då texten blev så avgörande för gestaltningen. Musiken tog över och det kändes mer som att jag presenterade någon annans musik på ett annorlunda sätt istället för att musiken var en komponent i min gestaltning. Kanske skulle jag skriva texten själv? Kanske behövde det inte vara sång?
Solja Krapus dikt "jag behöver busschaffören" (se tidigare inlägg) var en viktig inspirationskälla och jag började skriva. Tillslut resulterade det i tankar från två människor som möts utan att egentligen förstå att de påverkar och blir påverkade av varandra.

Tillbakablick på processen
Processen under arbetet säger mycket om hur jag brukar arbeta. Uppsamlingsfasen är ofta bred och lång för mig, tills jag blir tvungen att bestämma mig. Inte sällan kommer idén ganska klar när jag väl kommit så långt i processen, men jag känner att jag behöver testa olika vägar och idéer innan jag bestämmer mig för en gestaltning. Jag jobbar ganska konceptuellt, där det viktiga är idén som jag ofta vill arbeta fram innan jag börjar att jobba för mycket i ett material. När jag har idén klar för mig bestämmer jag mig för i vilket medium det uttrycks klarast och anpassar materialet efter idén. Detta gör att själva arbetet i materialet oftast inte får ett så stort utrymme.
Frågor inför framtida gestaltningar är om jag ska utgå från detta sätt att arbeta eller om jag ska testa en annan väg nu när det blivit klart för mig hur jag oftast går igenom processen. Om jag börjar i ett material istället för i en idé kanske jag kommer fram till andra saker? Det skulle vara intressant att jobba mycket med materialet för att utveckla hantverket, men samtidigt har jag ju hittat ett sätt som jag jobbar på..?

Presentationen
Jag var innan presentationen nyfiken på hur mitt verk skulle mottas och tolkas. Skulle berättelsernas sammanflätning framgå? Jag vill leda in betraktaren på ett visst spår och framföra ett budskap. Man kan aldrig styra hur någon annan ska betrakta ett verk man skapat, men min intention var att man skulle läsa verket på ett speciellt sätt. Jag blev lite förvånad och nöjd, när det under presentation och efterföljande diskussion blev klart att verket tolkats som jag önskade. Jag var tydligare än jag trott. Balansen mellan att lyckas berätta något, men samtidigt inte vara övertydlig är verkligen svår att förutse tycker jag. Det är något jag kommer att jobba mer med.
Presentationen var givande för mig då man får så mycket respons! Det var en intressant diskussion om allt mellan var gränsen går för visuell konst till hur man skulle kunna utveckla verket vidare. Fick även en intressant kommentar av min opponent efter redovisningen. Han påpekade att hela verket berörde kommunikation på olika sätt. Jag tycker det är väldigt intressant med kommunikation och att läsa om kommunikation på olika sätt, så det förvånar mig inte att jag har jobbat med det utan att egentligen reflektera över det! Det kan bli ett samspel mellan två betraktare av verket som kan plocka upp varsin lur samtidigt. Det blir en envägskommunikation då man bara kan lyssna och ta in verket, men inte har möjlighet att svara i luren, samtidigt som personerna i berättelserna kommunicerar på olika sätt. Kanske skulle jag kalla verket "kommunikation", eller "alla som jag inte känner"?

torsdag 1 november 2012

Slutspurt

Från att ha varit inne på flera spår samtidigt har jag nu gått vidare och jobbat med en gestaltning av det jag vill säga. De senaste veckorna har jag jobbat vidare på flera spår samtidigt, men nu börjar jag att närma mig...
Jag har jobbat skulpturalt med händer och armar som symboler för samhörighet, jag har funderat på sociala experiment och haft idéer på mänskliga installationer som jag skulle fotografera ....och tillslut har det nu slutat i en installation med ljud.



Vad och Varför: Jag har gjort en installation av två telefonlurar. I varje lur kommer det ljud där man hör två personers tankar. De sammanlänkade lurarna ska stå som en symbol på att personerna är sammanlänkade på något sätt och även i personernas tankar kan man upptäcka hur de påverkar varandra och går in och ut i varandras tillvaro utan att de egentligen är medvetna om det. Verket handlar om samhörighet och mänskliga relationer och påverkan mellan människor oavsett hur medvetna vi är om det. Jag vill visa på att ingen människa är en ö, utan att vi är sammankopplade även i ett samhälle som på många sätt är påverkade av ett individualistiskt perspektiv.

Hur: Jag har skrivit text, spelat in ljud och redigerat den i ljudprogrammet audacity. Jag har plockat isär två telefoner och byggt om dem så att jag kan leda ljud via en mp3 inuti telefonluren med hjälp av de inbyggda högtalarna.