Jag har funderat på om jag funderar för mycket...jag har också funderat på om jag går på och gör utan att fundera på om det är så jag verkligen vill visa min idé. Går runt i cirklar.
Görandet och funderingarna känns lite åtskilda just nu, men jag märker att reflektionen på bloggen tvingar mig att tänka nytt och sammanfatta på ett bra sätt. Kanske kan det hjälpa mig att få ihop det som är åtskilt nu..?
Jag har skissat på min idé med filmkamera till hjälp. Det är svårt att få till känslan jag vill åt med hjälp av människor. Skulle behöva riktiga skådisar eftersom minspelet är så viktigt!
Då budskapet är subtilt blir varje detalj viktig.
Vilka människor ska vara med? En kvinna och en man blir genast en kärlekshistoria och jag vill inte att det ska "överrösta" känslan av konflikträdsla. Kanske är det bättre att använda t ex två kvinnor? Har funderat på att bara ha en person i filmen -inre konflikträdsla, vilket tilltalar mig. Att inte våga ta en konflikt med sig själv!
Att leka gömme med sig själv, ta på sig en mask och vända den inåt, gå i cirklar mellan den som vill säga något och den som inte vill höra.
Har lite material som jag ska testa och klippa ihop snarast! (en liten provsnutt kommer upp inom kort!) Får se vad det kan åstadkomma...
Har också hittat en griffeltejpfärg! Ska testas!
2 kommentarer:
Det är kul att du undrar om du funderar för mycket. Så känns det ofta för mig också. Shit vad man funderar hela tiden. Jag tycker du funderar bra och har bra idéer. Kul att se en liten skiss också. Som du säger behöver man nog ännu mer minspel för att få fram budskapet ordentligt. Gillar också din idé du hade om inandningen före man säger något. Intressant angreppssätt på konflikt! Ses snart!
Ja, hur spännande som helst! Hur går d med griffelfärg? Det låter undflyende, svårtolkat (på ett bra sätt, som verkliga livets konflikter, beroende på vem som tolkar). Ses manjana!
Skicka en kommentar