måndag 19 april 2010
HUDNÄRA
Hud. närhet som är så fin men svår. Känslig. skör.
Hud kan vara väldigt äckligt, som på Lucian Freuds målningar, men också något väldigt vackert. Huden är egentligen det som skiljer oss från varandra. Delar upp oss till olika människor och hur nära man än kommer finns det alltid hud emellan. Men ibland känns det som att huden är tunn och man är väldigt nära, samtidigt öppen och sårbar.
Jag såg en kvinna på bussen igår som var sådär öppen. Hon och hennes pojkvän satt och höll varann i handen och hon såg helt förstörd ut. Jag råkade möta hennes blick eftersom jag satt mot deras håll, men tittade snabbt bort. Det gick inte att möta hennes blick, för då kändes det som att man såg rätt in i henne och liksom gjorde intrång på hennes privatliv. På bussen. Hud är tunt som glas. Man kan skära och skada sig på glas.
Bitar. Pärlor av hud.
Jag vet inte vad det är jag vill säga. jag vill väl visa just på sårbarheten och genom att huden träs på en tråd. Jag kan inte sätta ord på det än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar