Funderar lite över veckan...och konstaterar att jag just upptäckt ett hav. Det finns så sjukt mycket mer att hämta än det jag lyckats kolla in under veckan. Den virituella världen är enorm och det är bara att inse, man kan välja att bara vistas i den. Det räcker.
Jag föredrar "real life", men skulle jag haft fler veckor på mig och nördat in på en sak, finns det absolut en risk att jag skulle fastnat...
Istället för att totalt nörda in på nåt (och fastna), har jag istället kollat runt på lite olika ställen. (och känner mig inte helt klar med nåt). Man förstår att barn och ungdomar lätt kan fastna framför datorn hela dan i de här världarna. Man blir hela tiden triggad att fortsätta, får nya utmaningar och världarna är så stora att tiden bara försvinner. När man väl har fattat det så är man fast.
Funderade lite på det där med vuxenvärldens dom över den virituella världen. "Sitt inte framför datorn hela dan! Gå ut och spring och rör på dig, det gjorde jag när jag var ung..." Det finns mycket hård attityd och utseendefixering på forumen, men man kanske inte bara ska döma? Den hårda attityden beror ju på att man känner en större frihet att testa gränser, på gott och ont och kanske kan detta hjälpa till i identitetsutvecklingen hos ungdomar? Masn vågar ofta mer och kankse kan man tom komma närmare varandra, på ett sätt,i den virituella världen än man vågar annars?
När det gäller att röra sig och vistas i den riktiga världen... tänker jag på olika böcker som utspelar sig i början och mitten av 1900-talet. I t ex "Simon och ekarna" av Marianne Fredriksson är föräldrarna rädda att Simon bara läser så mycket. Där är man istället rädda för att Simoin ska fastna i böckernas världar istället för att leva i den riktiga världen!
Jag tänker oxå på en föreläsning med Oskar Broberg vi hade inför vår essäskrivning, om textilhistorian i ett litet svensk samhälle från 1900-talet till idag. Vi talade bla om vilken skillnad det är på hur vi rör oss geografiskt idag jämfört med för 50-100 år sen. En kvinna i ett litet samhälle i början av 1900-talet som skulle gå ett år på en folkhögskolan nån mil bort, möttes av förvåning och förfäran. Varför? Vad skulle det vara bra för? Det fanns ju ingen nytta av det i det riktiga livet i byn. Vad skulle hon ha för nytta av att läsa?
Jag menar inte att man ska likställa detta med ungas spel och vistelse i virituella forum, men kanske finns det någon likhet? I en bok möter man människor och lär sig olika saker genom att sätta sig in i olika personer. Barn uppmuntras att läsa fast de sitter stilla och egentligen inte alls vistas i den riktiga världen medan de läser. I t ex Reallife och Habbo skapar man sig själv en person och kan kommunicera med en levande människa bakom figuren på skärmen.
Jag tror forumen delvis startat för att man kommit längre ifrån varandra och inte hinner träffas lika ofta, samtidigt som forumen leder till att man hellre träffas på forum är i RL...eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar