Osorterade kan de dyka upp när som helst i mitt huvud.
Vi har kretsat kring jag och identitet även den här veckan. Självporträtt i måndags och workshop runt identitet på tisdagen. Däremellan har det varit föreläsningar om konstruktion av identitet och bildpedagogik.
Jag har överraskat mig själv, trodde inte att jag var så intresserad av identitet! Annorlunda oxå, jag brukar jobba med ämnen jag själv bestämmer. Jag planerade inte det här som startat en virvel av tankar.
Det är någat att vara medveten om som lärare tror jag... Jag som lärare startar tankar och processer i eleven, genom det jag tar upp i undervisningen. Jag tror att identitetsworkshopen kan ge mycket i undervisning, samtidigt eller kanske just för att ämnet kommer så nära inpå.
Diskussionen om hur man kan förända workshopen för att passa olika åldrar och var bra. Bra att hela tiden koppla till framtida undervisning på ett konkret sätt.
Jag tycker att det har varit ett stort utbyte mellan oss i klassen den här veckan.
Många diskussioner och frågor kommer jag att fundera mer på.
Vem är Barbie för barnet? En symbol, en roll, ett idéal?
Kan man låta bli att kategorisera och vad menar
vi egentligen med konceptuell konst?
På vilka sätt tecknade jag mig själv på workshopen? Jag har funderat både på om det var en del av mig, kankse min motsats eller den jag skulle vilja vara?
Antagligen är det en blandning.
Det var intressant att foga ihop våra teckningar i grupper. Min tonåring, som hade sin utgångspunkt i stenen jag valt, hamnade i två, eller mitt emellan två grupper. Efter ett helt drama runt dessa personer är det dags att åka ut på VFU och träffa verkliga ungdomar!
